Det sägs ju att om man kan vara glad för småsaker har man mycket att vara glad för. Jag vet inte… Kan det inte va så att man får glädja sig åt de små sakerna när de stora glädjeämnena lyser med sin frånvaro? Hur som helst försöker jag hitta glädje i småsaker. Som att jag ska träffa vännen Kasakitis idag. Som att Stortroll ska träffa sin bästis idag. Som att jag kom över ett fleecetäcke till Soltrollet billigt igår. Som att jag köpt ett gulligt domännamn. Sånna där smågrejer som kan lysa upp i höstrusket.

Höst är inte min favoritårstid. Jag blir så neg av mörker och kyla. Ställa tillbaka klockan till normaltid är det värsta jag vet. Mörka kvällar är en plåga, hur ska man kunna få nåt gjort när det bara är mörkt? Men det är en dryg vecka kvar innan klockan ställs om, det gäller att njuta av ljuset så länge det finns. Så man kan se alla höstigt mustiga färger. (Nej, det är inte Soltrollet på bilden, det är en av hennes kompisar.)Bild094

Ja, klockor ja… Varför har vi fortfarande tidzoner? Vad är det som säger att det ska vara ljust just kl 12 på dagen? Vi kunde lika gärna ha samma tid överallt och bara acceptera att om vi jobbar 8-17 i Sverige så jobbar man 1-10 i nåt annat land och 15-00 i ett tredje. Att det skulle underlätta för alla off-shore:ade supportleveranser. Slippa sitta o tänka ”Hmm, kund skriver han är nåbar kl 14:30, vad motsvarar det här i Manilla?” Ja, självklart måste vi ha 24h tidsangivelse, det där köret med AM och PM är ju ändå bara jänkarna som står ut med… Och för att återknyta till rubriken är jag glad för att inte den kund JAG jobbar mot är offshore:ad. Ännu. Än finns jobbet kvar. Det är ytterligare en liten sak att vara glad för.