Jag fick ett hedersuppdrag.

En nära och kär vän, Blue, bad mig göra ett halsband han kan ge sin mamma på födelsedagen. Eftersom jag vet att han står nära sin mor blev jag mycket stolt över förtroendet, men oxo såklart värsta prestationsångesten. Vi diskuterade hur det kunde göras, hur det kunde se ut. Han ville ha nåt som hängde ner, nån större pärla, men det gick jag inte med på. Stora pärlor är svåra att få bra, så de inte spricker när de kyls i vermiculiten. Jag hade lite idéer och visade lite inspiration, och vi kom fram till nåt som kunde funka. Men hela tiden låg hans önskemål om nåt som hänger ner lite mer o spökade i bakhuvudet på mig.

Så. Jag satte mig och skissade lite, o kom på en idé som kunde funka. Blue hade såklart lite idéer om färger och så, så jag gjorde några olika pärlor att visa o välja på. Första försöken blev totalkaos, alla utom en pärla sprack när jag skulle ha loss dem från mandrellen. Då bestämde jag mig för att ge mig på det bättre släppmedlet jag fått tips av Johanna Holub om. Nästa omgång pärlor blev klart bättre. Av 9 pärlor var det två som dög åt Blue. De var såklart blåa. :) Men, nu visste jag iaf vilken färg jag skulle hålla mig till.Tredje tillfället blev det faktiskt ett gäng pärlor som blev helt okej, o Blue godkände dem på jobbet dan efter.

Nu köpte jag in läderrem och letade reda på småpärlor som kunde funka ihop med de jag gjort. Hade några småttingpärlor som jag köpt av nån på smyckesforumet, men jag minns inte vem… :) De passade iallafall perfa nu. Satte mig en stund en kväll och fick till ett helt okej resultat. Litet missöde, jag lyckades inte få till knuten på ”mittcirkeln” bra nog första gången, så den gick upp. Men det var lätt att trä om, och nu går fiskelinan två varv genom cirkeln, så det ska vara säkrat. För att halsbandet ska vara reglerbart gjorde jag ”glidknutar” på läderremmen. Här kom nästa missöde, jag lyckades dra av läderremmen! Men, det fanns tillräckligt mycket kvar att knyta om. Problemet var att jag inte fick själva hänget centrerat längre. Med lite lirkade och pillande lyckades jag få loss hänget från läderremmen såpass att det gick att skjuta det lite åt sidan och få det hela centerat igen. Jag hade med det färdiga smycket till jobbet i onsdags och visade det för Blue. Han blev mycket imponerad!

Nu är det fotat och tillfixat de sista smådetaljerna, så nu ska jag slå in det i en ask och överlämna i morgon. Mamman fyller år i början av mars, så jag får vänta ett tag att få veta vad hon tycker. Men det viktigaste för mig är att Blue är nöjd med det!

Som storleksreferens kan jag säga att den blågröna pärlan längst ner är ca 10x15mm, läderremmen är 1mm tjock. Småpärlorna tror jag är 11/0, de är iaf mindre än 9/0. Jag har inte så bra koll… Pärlorna är ”platta” coins, Blue tyckte bättre om platta än runda pärlor. O det var jag tacksam för, platta är så förlåtande att göra. Blir inte pärlan helt rund kan den ändå bli väldigt bra när man tryckt till den platt.